Utredning av sanitära olägenheter i bostäder

Om du upprepade gånger upptäcker en avvikande lukt i din bostad ska du kontakta fastighetsskötaren eller disponenten. Den första åtgärden är att kontrollera att ventilationen fungerar som den ska. Dålig ventilation kan leda till att lukter leds på fel sätt genom konstruktionerna eller till exempel från avloppet. 

Källan till luktolägenheter kan till exempel vara mikrobskador eller impregneringsmedel i konstruktionerna eller material i inredningen. Avvikande lukter kan också nå lägenheten någon annanstans ifrån, till exempel från en grannlägenhet genom läckage i strukturerna eller genom ventilationen. Ibland kan en luktolägenhet också komma från utomhusluften. 

Alla tobaks- och nikotinprodukter är skadliga för hälsan. 

Att upprepade gånger få in tobakslukt i bostaden utifrån eller från en annan del av byggnaden är inte godtagbart. 

Vad ska jag göra om det upprepade gånger kommer in tobaksrök i min bostad? 

Börja med att kontakta husbolagets disponent eller fastighetsskötare. I sådana här situationer brukar man ofta kontrollera att ventilationen i husbolaget fungerar och vilka vägar tobaksröken kan ta. Man kan förhindra att tobaksrök kommer in i bostaden genom att åtgärda ventilationen och täta konstruktionerna. 

Om du upprepade gånger märker att du får in tobaksrök i bostaden och husbolaget inte utreder saken, kan du begära att enheten för miljöhälsa granskar bostaden och utvärderar den sanitära olägenheten. 

Hur utvärderas en sanitär olägenhet? 

Tobaksrök som kommer in i inomhusluften utreds genom observation när bostadens dörrar och fönster är stängda, men tilluftsventilerna öppna. Med observation menas att en tjänsteinnehavare inom hälsoskyddet kontrollerar om hen känner någon lukt. För att bedöma hur återkommande problemet är kan man också använda invånarens anteckningar om när problemen med tobaksrök förekommit.

Varför har man rökförbud i husbolag? 

Syftet med rökförbud och -begränsningar är att skydda befolkningen från sanitära olägenheter orsakade av tobaksrök i omgivningen.  

Får man röka i husbolagets gemensamma utrymmen inomhus? 

Rökning är alltid förbjuden i husbolagens gemensamma och allmänna utrymmen inomhus. Sådana utrymmen är till exempel förråd, klubbrum, tvättstugor, bastur och trappuppgångar. 

Får man röka på husbolagets gemensamma områden utomhus? 

I regel får man röka på gemensamma områden som husbolaget förfogar över utomhus. Husbolaget kan ändå förbjuda rökning på sina områden. Sådan områden kan till exempel vara en gemensam gård som tillhör husbolaget, parkeringsplatser, grillplatser samt områdena utanför trapphus och fönster. 

Rökförbud på balkonger, terrasser och gårdar som hör till lägenheterna

Husbolaget kan ansöka hos kommunen om rökförbud på områden utomhus som hör till lägenheterna, som balkonger, franska balkonger, terrasser och gårdar. Ett rökförbud kan också ingå i hyresavtal eller vara inskrivet i husbolagets bolagsordning.

Läs mer om hur man ansöker om ett rökförbud på Helsingfors stads webbplats. 

Läs mer om hus man ansöker om ett rökförbud på Fastighetsförbundets webbplats (på finska).(Länk leder till extern tjänst)  

Rökförbud i bostäderna 

Husbolaget kan också ansöka hos kommunen om rökförbud inne i bostäderna. Ett sådant förbud förutsätter att det inte är möjligt att förhindra spridning av rök till en rimlig kostnad genom att åtgärda konstruktionerna och ventilationen. Innan förbudet utfärdas måste innehavaren av en bostad också beredas möjlighet att förhindra att röken sprids genom egna åtgärder.  

Vad ska jag göra om jag besväras av tobaksrök och husbolaget inte vill ansöka om ett rökförbud? 

Den primära och rekommenderade metoden i sådana situationer är att parterna förhandlar med varandra. Om man inte lyckas lösa situationen på detta sätt kan man kontakta rådgivningen för boendehälsa. På rådgivningen bedömer man om situationen är sådan att den kan hanteras genom hälsoskyddslagens metoder.  

Vilka produkter berörs av rökförbudet? 

Ett rökförbud berör tobaksprodukter som är avsedda att brännas eller hettas upp, växtbaserade produkter som är avsedda att brännas och e-cigaretter. Rökförbud inne i bostadslägenheter gäller inte e-cigaretter. 

Vem övervakar rökförbud som utfärdats av myndigheterna? 

I Helsingfors övervakas rökförbud av enheten för miljöhälsa.

Läs mer: Rökförbud i bostadsbolag 

Vad är fukt- och mikrobskador?

Fuktskada betyder att byggmaterialets tolerans för fukt överskridits eller att dess egenskaper förändrats av fukt så att en konstruktion eller en del av den behöver repareras. 

Vid mikrobskador sker tillväxt i sådan omfattning eller på en sådan plats att det försvagar materialets tekniska egenskaper eller kan orsaka lukt eller hälsofarliga utsläpp i inomhusluften. 

Liten tillväxt av mikrober på ytan av silikon- eller kakelfogar i badrummet betraktas inte som en sanitär olägenhet.

Varifrån kommer mikrober in i inomhusluften? 

Mikrober kommer in i inomhusluften utifrån samt från djur, människor, livsmedel och själva byggnaden. Mikrober finns i alla inomhusmiljöer under alla årstider. Mätningar av mikrober i inomhusluften är därför inte tillförlitliga.

Hur kan jag känna igen en fukt- eller mikrobskada? 

Man kan misstänka fukt- och mikrobskador om man lägger märke till

• mögellukt eller en lukt som påminner om en jordkällare, 
• synlig mikrobtillväxt, 
• spår av fukt eller rinnande vatten på ytor eller
• ytmaterial som lossnar, sväller upp eller ändrar färg. 

Skadan finns ofta inne i konstruktionerna. Det kan orsaka olägenheter om ämnen från den skadade konstruktionen kan nå bostaden via luften. Enheten för miljöhälsa granskar bostäder utan att skada konstruktionerna. 

Vad ska jag göra om jag misstänker att det finns fukt- eller mikrobskador i min bostad?

Vid en akut vattenskada är det viktigt att agera snabbt. Om det är vatten på golvet ska du avgränsa skadan och förhindra ytterligare skador. Om diskmaskinen läcker, stäng av den och stäng av vattentillförseln. Kontakta disponenten eller den jourhavande fastighetsskötaren. Vid en vattenskada måste torkning och reparationer inledas utan dröjsmål så att mikrobskador inte hinner uppstå. 

Om du misstänker fukt- eller mikrobskador i din bostad ska du kontakta disponenten. Man bör först utreda fukt- eller mikrobskadans omfattning och orsak. För mer omfattande reparationer rekommenderas att man låter göra en reparationsplan. Om husbolaget inte tar itu med utredningarna och reparationerna kan du kontakta rådgivningen för boendehälsa. 

Hur utreder miljöinspektören fukt- och mikrobskador? 

När vi granskar bostäder utreder vi fukt- och mikrobskador främst genom observationer och genom att mäta fuktigheten på ytor. Vi gör observationer av mikrobrelaterad lukt samt synliga fuktskador och synlig mikrobtillväxt. Om vi under inspektionen gör observationer som tyder på skador kan vi också begära en utredning från husbolaget för att utvärdera den sanitära olägenheten. 

Buller kan nå en bostad från många olika källor, såsom grannbostäder, hustekniken, trafiken eller andra ljudkällor utanför bostaden. Ljud hör till när man bor i en stadsmiljö, men kontinuerligt eller kraftigt buller kan försämra trivseln i bostaden, störa sömnen och orsaka stress och hälsoproblem. 

Hur störande ett ljud är beror på dess frekvens och ljudstyrka samt hur det uppträder. Buller är ofta störande nattetid, då det stör vilan och sömnen. Ljudstyrkan är ändå inte nödvändigtvis som högst nattetid. Åtgärdsgränserna för buller finns i  förordningen om boendehälsa(Länk leder till extern tjänst) .

Vad kan jag göra om jag upplever bullerolägenheter i min bostad? 

Börja med att kontakta husbolagets disponent eller fastighetsskötare. Beskriv bullret tydligt och berätta hur ofta och vid vilka klockslag du blir störd av det. Det är också bra att föra en bullerdagbok där du antecknar de datum och klockslag då bullret förekommit. Husbolaget har det primära ansvaret för att utreda orsaken till bullerolägenheten och vid behov åtgärda den, om den beror på en husteknisk anordning eller någon annan konstruktion som tillhör husbolaget. Om du vet vem som orsakar bullerolägenheten kan ett artigt samtal bidra till att lösa situationen. 

Om du upprepade gånger lägger märke till ovanligt kraftigt ljud i din lägenhet och husbolaget inte utreder saken, kan du kontakta enheten för miljöhälsa. Vi behandlar bullerproblem som beror på exempelvis:  

• hustekniska anordningar eller konstruktioner som tillhör husbolaget 
• affärslokaler i samma fastighet.  

Störande av ordning och buller i grannskapet 

Buller i grannskapet som utgör störande av ordning ska i regel åtgärdas av husbolaget inom ramen för ordningsreglerna. I sista hand kan polisen ingripa. I tillspetsade situationer med buller i grannskapet kan man begära hjälp exempelvis av  Asumisrauhan keskus(Länk leder till extern tjänst) .  

Ljudisolering 

Enheten för miljöhälsa mäter inte ljudisoleringen i bostäder. Husbolaget kan utreda ljudisoleringen i konstruktionerna genom mätningar eller observationer. Om man kan höra vad grannarna säger när de talar i normal samtalston i en annan bostad, finns skäl att misstänka att luftljudsisoleringen i konstruktionerna mellan bostäderna är bristfällig.

Att ibland höra ljud som hör till ett normalt liv är naturligt när man bor i ett höghus. Sporadiska högre ljud, även nattetid, är också tillåtna i det normala livet. Av gamla byggnader kan inte förutsättas en ljudisoleringsnivå som skulle stämma överens med de nuvarande byggbestämmelserna. 

Utvärdering av sanitär olägenhet orsakad av buller 

Vid en bostadsinspektion mäter vi ljudnivån och utvärderar buller genom observation. Hur återkommande bullret är, hur länge det varar och om det förekommer dagtid (kl. 7–22) eller nattetid (kl. 22–07) påverkar bedömningen av bullret som sanitär olägenhet.

Fungerande ventilation är en förutsättning för bra inomhusluft. Den avlägsnar föroreningar, fukt och lukt samt för in frisk luft i bostaden. Unken eller fuktig inomhusluft kan tyda på problem med ventilationen.

Om ventilationen inte fungerar som den ska, kontakta husbolagets fastighetsskötare eller disponent. De kan granska ventilationen och ge råd om hur situationen kan åtgärdas. 

Vilka olika lösningar finns det för ventilation? 

Maskinell till- och frånluftsventilation för in frisk luft i bostadens olika rum genom tilluftsventiler och avlägsnar smutsig och fuktig luft genom frånluftsventiler. 

Vid maskinell frånluftsventilation avlägsnas luft ur bostaden genom frånluftsventiler och frisk luft strömmar in genom tilluftsventiler (friskluftsventiler) tack vare det undertryck som uppstår i bostaden. Tilluftsventilerna finns ofta ovanför fönstren (t.ex. karmventiler) och i ytterväggarna. Tilluftsventilerna ska alltid hållas öppna, men de kan ha olika justeringsmöjligheter, som sommar- och vinterlägen.

Självdragsventilation baserar sig på tryckskillnader som orsakas av temperaturskillnader mellan utomhus- och inomhusluften samt vinden. Även för självdragsventilation är det viktigt att hålla tilluftsventilerna öppna.

Granskning och rengöring av ventiler

Rengör regelbundet ventilerna och köksfläktens filter från damm och smuts som kan försämra ventilationen i din bostad. Ändra inte frånluftsventilernas inställningar. Stäng eller täck inte heller ventilerna. Invånaren ska ta reda på vem som ansvarar för att byta filter i tilluftsventilerna.

Hur kan jag själv kontrollera hur ventilationen fungerar? 

Kontrollera med handen om det kommer in luft i bostaden genom tilluftsventilerna. 

Sätt en bit toalettpapper på frånluftsventilen. Om pappret hålls på plats suger frånluftsventilen luften åt rätt håll.  

Åtgärdsgränserna för temperaturen på inomhusluften i en bostad är: 

•  under uppvärmningssäsongen + 18 °C – + 26 °C och
•  utanför uppvärmningssäsongen + 18 °C – + 32 °C.

Temperaturerna mäts i de områden där man vistas i sovrummen och vardagsrummen på omkring 1,1 meters höjd och minst 0,60 m från golv- och väggytor. Fönster, golv- och väggytor samt tak kan vara svalare. Mer information om temperaturer i bostäder samt åtgärdsgränser för dem och mätningar finns i  förordningen om boendehälsa och tillämpningsanvisningen för den, Del I (pdf)(Länk leder till extern tjänst) .

Kyla

Före en temperaturmätning ska du se till att termostaten eller reglerventilerna på bostadens värmeelement är i maxläget och att det inte finns möbler eller gardiner framför elementen och deras termostat som kan hindra den varma luften från att röra sig i bostaden. Se också till att tilluftsventilerna för bostadens ventilation är öppna. De får inte täckas över även om det skulle komma in kall luft i bostaden genom dem. En termometer som placeras mot en yttervägg eller på golvet i bostaden anger inte temperaturen i det område där man vistas.

Värme 

När det är mycket varmt ute ska man vädra bostaden på kvällen och natten och skydda den mot solen med gardiner eller persienner. Undvik att använda elektriska apparater som genererar värme (ugn, tvättmaskin, bastu).

När görs inspektioner gällande kyla? 

Om husbolaget inte utreder misstankar om sanitära olägenheter på grund av kyla, kan du kontakta rådgivningen för boendehälsa. Vi gör i allmänhet inspektioner gällande kyla under den kalla årstiden, när det har varit minusgrader även de föregående dagarna. Mätresultaten konverteras i enlighet med förordningen för att motsvara standardförhållanden (-5 °C) med hjälp av en så kallad indexjustering. Vi strävar efter att sköta bostadsinspektioner som gäller kyla under vintern. 

Det är vanligt att ha insekter i bostaden ibland. Särskilt när vädret blir kallare brukar insekter ofta söka skydd inomhus där det är varmt. Alla insekter är inte skadeinsekter eller ohyra. Inom ramen för hälsoskyddslagen räknas endast vägglöss och kackerlackor som påträffats inomhus som skadedjur. 

Vad ska jag göra om jag misstänker problem med skadeinsekter i min bostad?

Kontakta husbolagets disponent eller fastighetsskötare. Om du har upptäckt vägglöss eller kackerlackor i din bostad ska husbolaget utan dröjsmål inleda professionell bekämpning av skadeinsekterna. De anvisningar som skadedjursbekämparna ger ska ovillkorligen följas. 

Om husbolaget inte utan dröjsmål vidtar åtgärder när vägglöss eller kackerlackor upptäckts kan du kontakta enheten för miljöhälsa.

Mer information om skadedjur inomhus finns på sidan Skadedjur i hemmet.

Om du misstänker kemiska föroreningar i inomhusluften i din bostad, kontakta i första hand husbolaget. Om bolagets åtgärder inte löser problemet kan du kontakta rådgivningen för boendehälsa.

Kemiska föroreningar i inomhusluften kan vara t.ex. flyktiga organiska ämnen (VOC-ämnen), formaldehyd och kolmonoxid.

Vanliga källor till VOC-ämnen är rengöringsmedel, kosmetika, bygg- och inredningsmaterial, textilier, människor, husdjur och fuktskador. I nya byggnader och efter en renovering är VOC-halterna i inomhusluften ofta förhöjda. 

PAH-föreningar kan förekomma i gamla byggmaterial som stenkolstjära och kreosot, byggpapp och stenkolsbeck. Stenkolsbeck användes förr för att vattenisolera konstruktioner.

Styren kan förekomma i inomhusluft om komponenterna i polyesterharts som använts som byggmaterial inte har reagerat fullt ut med varandra. Polyesterharts används bland annat i kompositmaterial, ramar i fönster och dörrar samt överdragsmaterial inomhus.  

Vanliga källor till formaldehyd är fuktskador i spånskivor och andra material, inredningsprodukter, textilier och tvättmedel. 

Vanliga källor till kolmonoxid är eldstäder och trafiken.  

Hur känner jag igen kemiska föroreningar i inomhusluften? 

Lukt från en plastmatta kan vara ett tecken på att den bryts ner och ger VOC-utsläpp. Om man ser färgförändringar på ytan av en plastmatta eller om där finns bucklor, vilket betyder att mattan har lossnat från underlaget, är det möjligt att plastmattan och limmet har börjat brytas ner. 

PAH-föreningar kännetecknas av en tjäraktig doft. Stenkolsbeck kan synas som en svart yta exempelvis på vägg- och golvkonstruktioner vid marken.

Styren och formaldehyd kännetecknas av en stickande lukt. Kolmonoxid är luktlös.

 Hur kan teamet för boendehälsa hjälpa till?   

Under bostadsinspektionerna gör vi observationer. Om observationerna tyder på kemiska föroreningar kan vi uppmana husbolaget att låta undersöka inomhusluften för att utreda källan till föroreningen eller eliminera olägenheten.  

Hur undersöks kemiska föroreningar i inomhusluften i en bostad? 

Man kan i allmänhet undersöka kemiska föroreningar genom att ta ett prov av inomhusluften, som tas till ett laboratorium för analys. Resultatet kan i allmänhet användas för att utvärdera en sanitär olägenhet om provet har tagits av en certifierad expert (på hälsoriktigt byggande) och analyserats i ett ackrediterat laboratorium. VOC- och PAH-föreningar kan också fastställas i materialprover.Även dessa analyser ska göras i ett ackrediterat laboratorium. 

Om du misstänker en sanitär olägenhet som beror på damm eller asbestfibrer i din bostad, ska du fråga disponenten om bolaget har gjort de utredningar som hör till dess ansvar (t.ex. kartläggningar av asbest och skadliga ämnen).

Vanligt damm består bland annat av hudceller, textilfibrer och pollen. Dessutom kan det finnas till exempel byggdamm, luftburna partiklar eller mikrobsporer i inomhusluften. Byggdamm kan förekomma efter en sanering eller efter att ytor slipats, om skydd eller slutstädning inte ordnats på rätt sätt. Det kan också komma in damm eller föroreningar i bostaden från ventilationskanalerna om de till exempel inte har rengjorts på rätt sätt.

Asbest kan förekomma främst i byggnader som byggts före 1994, och i sådana ska man göra en asbestkartläggning innan man sanerar. Vi rekommenderar att man beställer kartläggningen av en certifierad expert (expert på asbest och skadliga ämnen eller expert på hälsoriktigt byggande) och låter göra analysen i ett ackrediterat laboratorium.

Man kan utreda om det finns asbest eller damm i inomhusluften eller på ytor exempelvis genom att ta dammprov i lokalerna. Om man hittar asbest i dammprovet ska man ta ett prov av inomhusluften i lokalerna. Förordningen om boendehälsa innehåller en åtgärdsgräns för asbestfibrer i inomhusluften. 

Förekomst av radon är mest sannolik om bostaden har en platta på mark eller ett kryputrymme. Om det finns en källare eller andra våningar under bostaden är radon mindre sannolikt.

Radon är en luktlös och osynlig radioaktiv gas, som kan komma in i en bostads inomhusluft från marken. Radonhalten i en bostad kan endast utredas genom mätning. Man bör göra mätningen på nytt åtminstone om man gör betydande renoveringar av fastighetens fasad eller bottenbjälklag eller ändrar typen av ventilation. Man kan beställa burkar för radonmätning och en analys från Strålsäkerhetscentralen.

Enheten för miljöhälsa bedömer vid behov utifrån mätresultaten om åtgärdsgränsen överskrids.

Mer information finns på  Strålsäkerhetscentralens webbplats(Länk leder till extern tjänst) .

I Finland är det tillåtet att bränna ren och torr ved i en lämplig eldstad. Enligt lagen angående grannelagsförhållanden har den som upplever luktolägenheter en skyldighet att tolerera det, och myndigheterna har inte möjlighet att ingripa i alla situationer där rök observeras. Myndigheterna kan ingripa i fall av rökolägenheter i ett grannskap om de kan anses som oskäliga.

Du kan också genom egna åtgärder minska den mängd rök du utsätts för. Undvik att vädra när rökolägenheter är som mest sannolika. Vistas så lite som möjligt i de delar av bostaden där röklukten är starkast.

Utomhus tolkas rökolägenheter i regel som trivselproblem, och det är i allmänhet miljöskyddsmyndigheten som är behörig myndighet. 

När är rökolägenheter betydande? 

När man bedömer hur betydande en rökolägenhet är tillämpar man miljöministeriets anvisning (pdf, på finska)(Länk leder till extern tjänst) . Om olägenheten förekommer i ungefär en timme en gång i veckan, anses den inte orsaka en sanitär olägenhet inomhus. Olägenheten blir betydande när den förekommer i mer än en timme 2–3 gånger i veckan.

Vad ska jag göra om jag lider av en betydande rökolägenhet?

Om orsaken till rökolägenheten går att identifiera ska du först kontakta den som orsakar olägenheten för att lösa situationen. Behandlingen av ärendet hos myndigheterna är i regel offentlig och man kan få material om ärendet på begäran.

Enskilda observationer orsakar inte vidare åtgärder, men om lukt förekommer upprepade gånger kan man bokföra den med hjälp av  miljöministeriets dagbok för rökolägenheter (pdf, på finska)(Länk leder till extern tjänst) i ungefär en månad. Mer information finns också på miljötillsynens webbplats.

Om det inte går att identifiera var en rökolägenhet kommer ifrån och röken sprids på ett stort område, kan vi inte rikta tillsynsåtgärder mot den. Luftkvaliteten i Helsingfors övervakas av  Helsingforsregionens miljötjänster HRM(Länk leder till extern tjänst) . På deras webbplats finns bland annat uppföljningsinformation om luftkvaliteten.

Om organiskt avfall okontrollerat samlas i en bostad och det leder till luktolägenheter i trapphuset och för grannarna, betraktas det som en sanitär olägenhet på grund av orenlighet. 

Vad ska jag göra om jag misstänker orenlighet i mitt husbolag?

Kontakta i första hand disponenten, som ska göra en anmälan till den ledande socialarbetaren i området. Staden har avtalat med socialväsendet att det är de som i första hand utreder dessa fall. Läs mer på socialrådgivningens webbplats.

Om det finns en stor mängd saker eller stor brandbelastning i en bostad ska man anmäla det till räddningsväsendet. På webbplatsen för Helsingfors stads räddningsverk finns en blankett för anmälan om uppenbar brandrisk eller annan olycksrisk i en bostad:  Anmälan om uppenbar brandrisk eller annan risk för olyckor(Länk leder till extern tjänst) . 

Om det är fråga om orenlighet eller luktolägenheter som orsakas av husdjur, meddela om det till miljötjänsternas tillsynsveterinär per e-post på  kymp.elainsuojelu@hel.fi(Länk öppnar standardprogram för e-post) .

Du kan kontakta rådgivningen för boendehälsa om husbolaget eller fastighetsägaren redan har vidtagit åtgärder för att rätta till saken (exempelvis gett en varning eller en uppmaning att städa med tidsfrister eller kontaktat de sociala myndigheterna och räddningsmyndigheterna) och situationen ändå inte har åtgärdats och bostaden anses utgöra en allvarlig sanitär olägenhet för grannarna. 

Temperaturkraven för hushållsvattnet är avsedda att förebygga tillväxt av legionellabakterier. Temperaturkraven ska uppfyllas i alla delar av vattenledningen. För hushållsvattnets temperatur, mätt vid en vattenarmatur, det vill säga vid vattensystemets slutpunkt, finns följande krav:

• Temperaturen vid en kallvattenarmatur ska vara under 20 °C efter att vattnet runnit i en minut. 
• Varmt vatten ska uppnå en temperatur på minst 50 °C senast när vattnet runnit i en minut, mätt vid vattenarmaturen. 

Utöver temperaturkraven är det bra att låta hushållsvattnet rinna då och då. Om vattnet står länge i en vattenarmatur eller i någon annan del av vattensystemet kan det ge legionellabakterierna möjlighet att föröka sig i hushållsvattnet. Om brister upptäcks i temperaturerna ska man omedelbart meddela en representant för fastighetsägaren, så att nödvändiga åtgärder kan vidtas snabbt. 

Staden är full av olika ljus, varav en del upplevs som olägenheter eftersom de bländar, framträder starkt eller blinkar.

Vem ansvarar för ljusolägenheter?

Byggnadstillsynen ger tillstånd för reklamljus.

Byggarbetsplatser ansvarar för hur deras ljus är riktade och arbetsplatsens övervakare sköter tillsynen.

Husbolaget ansvarar för de lampor det har på sin gård.

På stadens webbplats kan man göra en felanmälan om stadens utomhusbelysning stör. 

Vad kan jag göra själv?  

Vårt primära råd till invånarna är att använda mörkläggningsgardiner och persienner.

 Vad kan enheten för miljöhälsa göra?  

Om de ansvariga inte hanterar ärendet kan vi vid behov ge dem anvisningar för att begränsa olägenheten. I lagstiftningen finns inga anvisningar som baserar sig på hälsa för att mäta mängden besvärande ljus eller bedöma om en åtgärdsgräns överskrids. 

Om du upplever buller i din bostad som kommer från utomhusevenemang eller industri, kan du kontakta Helsingfors stads enhet för övervakning och tillsyn av miljön genom att skicka e-post till  kymp.ymparistovalvonta@hel.fi(Länk öppnar standardprogram för e-post) .

Om du upplever buller i din bostad som kommer från trafiken kan du kontakta Helsingfors stads enhet för miljöskydd och -styrning.

Om du upplever buller i din bostad som kommer från en teknisk enhet eller konstruktion i ett annat husbolag, kontakta först byggnadstillsynen i Helsingfors på  rakennusvalvonta@hel.fi(Länk öppnar standardprogram för e-post) . Om du bor i en byggnad som byggts för mindre än två år sedan, kontakta byggnadstillsynen. 

Om bullret beror på grannarnas agerande är det fråga om störande av ordning, och då tillämpas i första hand husbolagets ordningsregler. Tillsynsmyndigheten i allvarliga fall av störande av ordning är  polisen(Länk leder till extern tjänst) .  

Om du upptäcker råttor i din bostad eller på de områden utomhus som hör till husbolaget, meddela om det till husbolaget. Mer information fås av övervakningen av råttor. 

Om fastighetsägaren anser att det inte är fråga om en sanitär olägenhet eller om inget görs åt saken, kan invånaren eller aktieägaren kontakta rådgivningen för boendehälsa.  Vi bedömer om det finns behov av en bostadsinspektion. Vid en bostadsinspektion öppnar man inte upp konstruktioner och tar normalt inga prover. En bostadsinspektion motsvarar inte en konditionsgranskning eller -bedömning. En bostadsinspektion görs inte medan renoveringsarbeten pågår, om de inte orsakar allvarliga olägenheter. 

Det är kö till bostadsinspektionerna. När det blir din tur kontaktar vi dig för att komma överens om en tid. Vi meddelar disponenten, invånaren och aktieägaren eller hyresvärden om bostadsinspektionen på förhand. Den första bostadsinspektionen görs i regel under tjänstetid och tar ungefär en timme.  

Den första inspektionen av bostaden är avgiftsfri. Efter det kan en avgift tas ut från fall till fall för ljudnivåmätningar och eventuella prover. Avgifterna tas ut från den som bär ansvaret för olägenheten. 

Målet med inspektionen är att ta reda på om det finns någonting i bostaden som innebär en sanitär olägenhet. Inspektionen baserar sig på förhållandena i bostaden, inte invånarens hälsotillstånd. 

Under inspektionen kan man, beroende på problemet, bland annat  

• göra observationer 
• mäta inomhusluftens temperatur och den relativa fuktigheten 
• granska ventilationens funktion och mäta mängden luft 
• mäta tryckskillnader 
• granska luftläckage 
• mäta fuktigheten på ytoreller
• mäta ljudnivåerna.

Vi skriver en inspektionsrapport om inspektionen, som vi skickar till alla parter. Den part som ansvarar för korrigerande åtgärder ska utarbeta en plan och välja en metod för dem, utföra åtgärderna och övervaka arbetet. 

Om vi konstaterar ett förhållande i bostaden utgör en sanitär olägenhet uppmanar vi den som ansvarar för olägenheten att vidta åtgärder för att avlägsna den. Det kan krävas flera inspektioner eller provtagningar för att utreda en sanitär olägenhet, och den part som är ansvarig beställer dessa. Om vi inte konstaterar någon sanitär olägenhet i bostaden avslutas behandlingen av begäran om åtgärder.  

Om en uppmaning inte följs ger vi ett föreläggande att avhjälpa bristerna, som kan förstärkas med ett vite. Man kan begära ett överklagbart beslut om vårt avgörande, och ändring i beslutet kan sökas hos miljö- och tillståndssektionen. 

Inspektionsrapporterna är offentliga.