Barnfamiljerna i Helsingfors bor mer segregerat än andra helsingforsare, i synnerhet när situationen granskas enligt socioekonomiska faktorer, såsom föräldrarnas utbildningsnivå, inkomster och sysselsättning. Även skillnaderna mellan personer med ett främmande språk och personer med ett inhemskt språk är större hos barnfamiljer än hos andra, och segregationen har också ökat till denna del. Utvecklingen av segregation i Helsingfors berör alltså i synnerhet barn, unga och deras familjer.
Resultaten framkommer i Helsingfors stads färska publikation som granskar skillnaderna mellan välfärden hos barn, unga och barnfamiljer i Helsingfors i ljuset av aktuella forskningsmaterial.
Utvecklingen av segregation undersöktes för första gången i Helsingfors ur barnfamiljernas synvinkel
Den nya samlingspublikationen granskar för första gången utvecklingen av segregation i Helsingfors med tanke på skillnaderna i välfärden hos barn, unga och barnfamiljer.
Enligt undersökningsresultaten mår barnfamiljerna i Helsingfors i genomsnitt bra, och i många mätare till och med bättre än andra bostadshushåll i Helsingfors. Samtidigt är skillnaderna mellan familjerna stora. De flesta barn och unga mår också bra, men det finns flera oroväckande tecken på att välfärden försämras samt tecken på segregation.
Ekonomiska svårigheter är en skiljelinje för välfärden
Inkomstnivån bland barnfamiljer i Helsingfors är i genomsnitt högre än i hela landet, men i staden bor ändå många, cirka 14 000, barn i familjer med låga inkomster. En tredjedel av barnen med utländsk bakgrund i Helsingfors lever i familjer med låga inkomster, jämfört med endast sex procent av barnen med finländsk bakgrund. Låga inkomster är också vanligare än genomsnittet i familjer med en förälder och i flerbarnsfamiljer.
Svårigheterna med utkomsten är kopplade till det välbefinnande som föräldrarna upplever som sämre. Nästan var femte förälder i barnfamiljerna i Helsingfors är mycket psykiskt belastad, och ungefär en tredjedel av föräldrarna som upplever utkomstsvårigheter upplever belastning.
Barns och ungas välfärd återspeglar skillnaderna i familjernas välfärd. Ju bättre en ung person upplever att familjens ekonomiska situation är, desto mer sannolikt är det att hen är nöjd med sitt liv och upplever sin hälsa som bra.
Boendepriset påverkar flyttningen och segregationen
Familjerna i Helsingfors flyttar enligt föräldrarnas socioekonomiska ställning, vilket i fortsättningen kan stärka utvecklingen av segregation ytterligare. Valet vart man flyttar är kopplat till prisskillnaderna i boendet mellan områden: boendepriset inverkar på barnfamiljernas möjligheter att bosätta sig i olika stadsdelar. I synnerhet är skillnaderna mellan områden stora i Helsingfors i fråga om ägarboende.
Brister i barns och ungas välbefinnande och funktionsförmåga, mindre deltagande i hobbyer och lägre utbildning anhopas i områden där det bor socioekonomiskt utsatta personer. Segregationen i välfärden återspeglas också i de regionala servicebehoven.