Topi och hans fru är fosterföräldrar. Det har orsakat mer vimmel men gett mening och nya perspektiv i storfamiljens liv.
Sex barn, två vuxna, två katter och en hund – det blir inga tråkiga stunder hemma hos Topi Vallarén, 36. Storfamiljen är inte helt traditionell, eftersom det utöver familjens tre biologiska barn också bor barn i olika åldrar som placerats i familjen.
– Min fru hade redan länge velat starta ett familjehem. Vi ville hjälpa och göra något betydelsefullt i barnens liv. Vi funderade tillsammans på olika alternativ och var först stödfamilj i några år. Så småningom började jag också själv överväga att ställa upp som fosterförälder. Vi hade redan barn i familjen och ville göra allting med eftertanke och ett steg i taget, berättar Topi om beslutet.
Trots att de nya familjemedlemmarna har gjort vardagen livligare, är allting i grunden oförändrat.
– Vi har ett ganska normalt familjeliv. Visst, det finns mycket stök, tvätt, matlagning och andra sysslor, men en fosterfamilj är i stora drag som vilken annan familj som helst, säger Topi.
De placerade barnen kan ha en mycket annorlunda bakgrund och hämta med sig många olika erfarenheter. För Topi har det mest givande i fosterföräldraskapet varit att se förtroendet byggas upp med de nya familjemedlemmarna.
– Det kan ta tid innan barnet börjar lita på oss. Det bästa är små stunder då jag ser att barnet vill ta kontakt med oss och visa sina intressen.
I familjen har placerats barn och ungdomar olika åldrar. Man kanske inte genast kommer att tänka på alla fördelarna med att ha många syskon.
– Barnen lär sig mycket av varandra, sådant som jag tycker är bra. Ett blygt och skyggt barn har blivit modigare och ett vildare barn har lugnat ner sig. Jag anser att vår familjs styrka ligger i öppenheten, man kan och vill prata om allt, förklarar Topi.
Det viktigaste för mig är att barnen känner sig trygga i min närhet.
Topis roll i familjen innebär att leka, stoja och se till att alla har roligt. Men framför allt handlar det om att erbjuda en trygg närvaro.
– Jag hoppas att jag är en trygg fadersgestalt och att det är lätt att prata med mig. Fosterförälderns roll beror alltid på barnet. Det är okej för mig om ett barn exempelvis vill kalla mig vid mitt förnamn. Det viktigaste för mig är att barnen känner sig trygga i min närhet.
Han förväntar sig inget särskilt på fars dag, men familjetraditionerna ligger honom varmt om hjärtat.
– Oavsett vilken fest det är fråga om går hela familjen och väcker festföremålet, sjunger och äter delikatesser. Vi tycker att det alltid finns en orsak att fira. Det är väldigt viktigt att vi som familj kan visa varandra tillgivenhet på många olika sätt.